OECD Multilingual Summaries

The Space Economy at a Glance 2014

Summary in Swedish

Rymdsektorns ekonomi: Översikt 2014

Sammanfattning på svenska

Den globala rymdsektorn är en högteknologisk nisch med ett komplext ekosystem, som år 2013 sysselsatte åtminstone 900 000 personer runt om i världen, däribland offentliga förvaltningar (myndigheter och andra organ med ansvar för civila och militära rymdrelaterade angelägenheter), rymdteknisk industri (tillverkning av raketer, satelliter, marksystem), underleverantörer till dessa industrier (komponenter) och den större rymdtjänstesektorn (huvudsakligen kommersiella satellittelekommunikationer). Dessa skattningar beaktar dock inte universiteten och forskningsinstitutionerna, vilka också spelar en nyckelroll inom Fo&U, i egenskap av mottagare av offentliga upphandlingskontrakt och initiativtagare till innovationer.

Att förvärva och utveckla rymdkompetenser är fortfarande ett synnerligen attraktivt strategiskt mål, och antalet länder och företag som investerar i de rymdteknologiska systemen och deras nedströms tillämpningsområden tullämpningsområden fortsätter att växa. Trots finanskrisen förblev den institutionella finansieringen stabil 2013 i global skala, med budgetförstärkningar i flera OECD‑länder och tillväxtekonomier. Rymden har ofta rykte om sig att vara dyr, men de inhemska investeringarna utgjorde endast en mycket liten procentandel av u förhållande till BNP i samtliga G30‑länder. I USA, svarade det största programmet i världen för bara 0,3 % av BNP, och i Frankrike endast 0,1 % av BNP. .

Även om OECD‑länderna svarade för den största rymdbudgeten globalt sett år 2013 (50,8 miljarder US‑dollar, om man använder köpkraftspariteter, förkortat, PPPs), sker en allt större del av den globala rymdaktiviteten utanför OECD, särskilt i Brasilien, Ryska federationen, Indien och Kina (ca 24 miljarder US‑dollar PPPs).

Rymdekonomin stod 2013 för intäkter på omkring 256,2 miljarder US‑dollar, fördelade mellan rymdindustrins leverantörskedja (33 %), satellitoperatörer (8,4 %) och konsumenttjänster (58 %), däribland aktörer som behöver viss satellitkapacitet för en del av sina intäkter, exempelvis leverantörer av tjänster i anslutning satellitburen direkttelevision till hemmen.

Rymdsektorns globalisering accelererar

Globaliseringen påverkar rymdekonomin på olika nivåer. På 1980‑talet var det bara en handfull länder som hade kapacitet att tillverka och skjuta upp en satellit. Mila länder och företag inom en lång rad industrisektorer är numera engagerade i rymdrelaterade aktiviteter, en trend som väntas förstärkas under kommande år. Leveranskedjorna för rymdsystemens utveckling och drift expanderar också alltmer på internationell nivå, även om rymdsektorn är fortsatt är fortsatt starkt påverkad och formad av strategiska och säkerhetspolitiska hänsynstaganden. Många rymdteknologier kan användas både på civila och militära tillämpningsområden, vilket tenderar att hämma världshandeln med rymdtekniska produkter. Såsom påvisas i färska OECD‑undersökningar av globala värdekedjor, internationaliseras ändå produkt‑ och tjänstekedjorna för rymdsystemen. i snabb takt. Även om modellerna för växelspelet mellan rymdaktörerna kan variera (t.ex. samverkan genom ersättning in natura mellan rymdinstitutioner, utläggning på entreprenad till utländska leverantörer, industriella kvittningsprogram), har trenden i riktning mot globalisering effekter på hela rymdekonomin ‑ från Fo&U och konstruktion till tillverkning och underhåll.

Allteftersom fler aktörer försöker ta sig in i globala värdekedjor, blir konkurrensen hårdare för intressenterna på de relativt små kommersiella öppna marknaderna för rymdskepp, uppskjutningsanläggningar och reservdelar. Parallellt påverkas arbetskraftssituationen av rymd‑, flyg‑ och elektronikkoncernernas expansion för att nå nya nationella marknader, där färska offentliga investeringar i rymdprogrammen görs. När nya affärsmöjligheter uppkommer i form av vetenskaplig samverkan, tekniska innovationer, nya tillämpningsområden, tillväxtekonomier osv., gör också nya risker det ‑ de vidsträckta leveranskedjornas ökade sårbarhet för avbrott är bara ett exempel. Att väga dessa nya risker och möjligheter mot varandra under de närmaste åren kommer att bli en utmaning lika mycket för politiska beslutsfattare som för berörda företagsgrupperingar.

Rymdens demokratisering vinner terräng

Nya starka krafter håller på att frigöras i rymdsektorn, varvid några teknologiska innovationer alltmer kommer till användning (t.ex. elektriska framdrivningssystem ombord på stora telekommunikationssatelliter, tredimensionell grafik använd inom industri och testade i omloppsbanan på den internationella rymdstationen) och andra väntar runt hörnet (t.ex. framsteg i miniatyrisering som gör satelliterna ännu mer överkomliga). Vetenskapliga och tekniska innovationer gör rymdapplikationerna tillgängligare för fler människor. Det behövs fortfarande åratals Fo&U, med långsiktig finansiering, för att ta fram spetsteknologiska sensorer och nya rymdfarkoster. Emellertid är det numera möjligt för universiteten att käpa teknologier direkt på marknaden för att bygga mikrosatelliter med allt större funktionalitet. Innovativa industriella tillverkningsprocesser ger också löften om revolutionerande utveckling inom rymdteknisk tillverkning, exempelvis anpassning av bilindustrins massproduktionsteknik till vissa utvalda rymdsystem. Denna nya, till globaliseringen kopplade dynamik, skulle i allt höga grad kunna påverka det sätt på vilket de rymdtekniska verksamheterna bedrivs i hela världen, särskilt för etablerade industriella aktörer.

Många av de socioekonomiska effekterna av rymdinvesteringarna blir nu synligare

De socioekonomiska effekter som härrör från rymdinvesteringarna är av skiftande karaktär. Effekterna av att använda rymdtekniska applikationer kan ofta vara kvalitativa (t.ex. bättre beslutsfattande baserat på satellitbilder), men också pekuniärt kvantifierbara i dokumenterade fall, exempelvis kostnadsbesparingar tack vare användning av satellitnavigeringsverktyg. Flödet av evidensbaserad information till beslutsfattare och medborgare behöver dock förbättras . När man bedömer rymdinvesteringarnas nettovinster, krävs större satsningar internationellt för uppbyggnad av kunskapsbasen och utformning av mekanismerna för överföring av know‑how och erfarenheter till praktiskt verksamma runt om i världen. Detta kan förbättra tillgången till evidensbaserad information om de rymdtekniska tillämpningarnas fördelar och begränsningar, samtidigt som man minskar risken för att man "åter uppfinner hjulet".