OECD Multilingual Summaries

OECD Digital Economy Outlook 2015

Summary in Swedish

OECD:s internetekonomiska översikt 2015

Sammanfattning på svenska

Den digitala ekonomin genomsyrar numera otaliga aspekter av världsekonomin och påverkar vitt skilda sektorer som banktjänster, detaljhandel, energi, transport, utbildning, förlagsbranschen, media och hälso‑ och sjukvård. Informations‑ och kommunikationstekniken (IKT) håller på att förändra det sociala samspelet och förhållandet mellan människor. De fasta och mobila näten och radio‑ och tv‑näten vävs samman och olika enheter och föremål blir allt mer sammankopplade och bildar sakernas internet.

Hur kan OECD‑länderna och partnerekonomierna maximera den digitala ekonomins potential som drivkraft för innovation och tillväxt för alla? Vilka aspekter av den digitala ekonomins utveckling behöver beslutsfattarna beakta och vilka nya utmaningar behöver de ta itu med?

Det finns fortfarande outnyttjad potential i den digitala ekonomin

Den globala handeln inom tillverkningsindustrin för IKT‑produkter, och i synnerhet handeln med IKT‑tjänster, fortsätter att öka. Företagens utgifter för forskning och utveckling och den senaste tidens ökning av IKT‑relaterade patent visar att IKT‑sektorn har stor betydelse för innovation. Bredbandsmarknaden växer och de mobila bredbandsabonnemangen ökar – det finns idag knappt 1 miljard abonnemang i OECD‑området. Detta uppväger den nedgång som konstateras inom den fasta telefonin. Kommunikationsnäten får allt högre prestanda efter utbyggnaden av fiber och 4G, samtidigt som priserna sjunker, särskilt på mobila tjänster.

• Det finns goda möjligheter att utöka täckningen och förbättra både den fasta och mobila bredbandsinfrastrukturen. OECD har nya metoder för att mäta marknadsförda hastigheter på fast bredband, vilket kommer att underlätta regeringarnas fortsatta arbete mot ett sakernas internet.
• När kraven på nätverken ökar och mer spektrumresurser behöver anslås för mobil kommunikation måste man utnyttja komplementariteten mellan fasta och mobila nätverk. Fasta infrastrukturer är viktiga för att avlasta och skicka trådlös trafik och möjliggöra en bättre användning av det tillgängliga spektrumet. Beslutsfattarna håller på att testa innovativa licenssystem för att effektivisera användningen av spektrumet.
• Det finns enorma möjligheter för företag att i större utsträckning övergå till och använda IKT och internet, vilket skulle öka tillväxt och innovation inom alla sektorer. De flesta företag i OECD‑länderna har en bredbandsanslutning. 95 % av alla företag med fler än tio anställda hade detta 2014. Få använder sig dock av professionell programvara för resursplanering (31 %), molntjänster (22 %) eller mottar elektroniska beställningar (21 %). Här finns det fortfarande stora skillnader mellan länder och mellan små och stora företag.
• Nya affärsmodeller som bygger på gemensamma produktionsmetoder, t.ex. plattformar för gräsrotsfinansiering, och nya plattformar för delningsekonomi utmanar den gällande regleringen av etablerade marknader. Här krävs det balanserade politiska åtgärder som möjliggör innovation och samtidigt skyddar allmänintresset.
• Det finns även stort utrymme att ytterligare öka internetanvändningen bland privatpersoner. Konsumenterna står för en liten andel av e‑handeln. Upp till 90 % av e‑handeln utgörs av transaktioner mellan företag. Trots den stora spridningen varierar internetanvändningen fortfarande, särskilt för verksamheter som är förenade med en högre utbildning, t.ex. e‑förvaltning, e‑handel och banktjänster på internet.

Främja ekonomisk och social tillväxt genom nationella digitala agendor

OECD‑ländernas regeringar är alltmer medvetna om behovet av att utveckla den digitala ekonomin strategiskt, utveckla dess fördelar och ta itu med stora utmaningar. Det handlar t.ex. om att minska arbetslösheten och ojämlikheten och att hjälpa människor ur fattigdom. Dagens nationella digitala strategier omfattar alltifrån nyföretagande och produktivitetstillväxt till offentlig förvaltning, sysselsättning och utbildning, hälsa och åldrande, miljö och utveckling. På det hela taget är regeringarna alltmer medvetna om att beslutsfattande som rör internet är beroende av en rad sammanhängande politiska åtgärder som inbegriper hela statsförvaltningen.

• Infrastrukturen – som utgör grunden för nya affärsmodeller, e‑handel, och nya vetenskapliga och sociala samarbetsnätverk – måste hålla god kvalitet, vara tillgänglig för alla och tillhandahållas till konkurrenskraftiga priser.
• Konkurrensen i den digitala ekonomin utmanas av flera stora förändringar, däribland teknisk konvergens och telekomoperatörernas och de nya internetaktörernas alltmer integrerade affärsmodeller. Regeringarna måste därför även vidta åtgärder för att skydda konkurrensen, sänka de konstgjorda hindren för marknadsinträde och skapa en mer enhetlig lagstiftning. Företagskoncentrationen på mobilmarknaderna får inte leda till minskad innovation eller göra det svårare för andra aktörer att konkurrera.
• Det är viktigt att främja IKT‑användningen, särskilt bland stat och företag, inklusive små och medelstora företag.
• Det är viktigt att människor kan lita på att det finns tillförlitliga och säkra internetnätverk, internettjänster och internetapplikationer och att skydda deras rätt till integritet och deras konsumenträttigheter. OECD har uppmanat ledare och beslutsfattare att införliva den digitala säkerheten och hanteringen av integritetsrisker i sina övergripande ekonomiska och sociala riskhanteringsramar, i stället för att hantera dessa frågor som separata tekniska och juridiska utmaningar. It‑säkerhetsstrategier bör kompletteras med nationella integritetsstrategier för att ta ett samordnat helhetsgrepp på integritetsfrågorna och identifiera vilka begränsningar som samhället är berett att acceptera för att främja gemensamma allmänna intressen.
• Människor måste genom utbildning och omskolning på IKT‑området få de kunskaper de behöver för att kunna använda IKT och hantera de risker som förekommer vid sina sociala och ekonomiska aktiviteter på internet i syfte att främja företagande, sysselsättning och e‑integration.
• Det är viktigt att vara medveten om digitaliseringens potentiella negativa konsekvenser. Regeringarna måste underlätta för arbetstagarna att övergå till nya typer av digitala arbeten.

Förvaltningen av internet: En politisk prioritering under de närmaste åren

Internetsamfundet håller på att utarbeta ett förslag om att överföra tillsynen av internets tekniska resurser från Förenta staternas regering till det globala flerpartssamfundet. I september 2015 kommer Förenta nationerna att lansera sin utvecklingsagenda för tiden efter 2015 med mål för en hållbar utveckling. Ett av dessa mål kommer sannolikt att handla om att öka tillgången till IKT och internet för att skapa en global digital ekonomi för alla. I december 2015 löper mandatet för flerpartsforumet för förvaltningen av internet, Internet Governance Forum, ut.

Bakom dessa initiativ finns ett grundläggande behov av att bevara öppenheten på internet. Idén om internet som en öppen plattform, där företag, invånare och regeringar slumpmässigt kan förnya och utveckla applikationer och tjänster har bidragit till otaliga innovationer inom den digitala ekonomin. På senare år har det dock dykt upp farhågor om att de ekonomiska och sociala fördelarna med internets öppna och decentraliserade struktur och det fria flödet av gränsöverskridande data direkt eller indirekt kan påverkas av frågor som territoriell routing, krav på lokalt innehåll eller datalagring, nätneutralitet, allmänt godkännande av flerspråkiga domännamn och upprättandet av alternativa nätverk.

Ministrar och andra höga beslutsfattare kommer vid OECD:s kommande ministermöte 2016 att diskutera fördelarna och riskerna med ett öppet internet. Man kommer även att diskutera andra centrala frågor som rör den globala konnektiviteten, sakernas internet, användardrivna initiativ för att främja innovation och öka förtroendet för den digitala ekonomin, samt hur man ska främja nya arbetstillfällen och utveckla de färdigheter som behövs för att maximera fördelarna med den digitala ekonomin.