OECD Multilingual Summaries

Interconnected Economies. Benefiting from Global Value Chains

Summary in Swedish

Sammankopplade ekonomier drar nytta av globala värdekedjor

Sammanfattning på svenska

Konkurrenskraft

• Konkurrenskraft i de globala värdekedjorna kräver att man stärker de produktionsfaktorer som är "hemmasittare" och med svårighet överskrider nationsgränserna. Detta innebär investeringar i humankapital, kompetenser och högkvalitativ infrastruktur och att man uppmuntrar nära samverkan mellan industri och högskola och annan tyst kunskap. Institutionernas och statsmaktens kvalitet väger också tungt i företagens beslutsfattande.
• Små och medelstora företag spelar en viktig roll inom de globala värdekedjornas nischområden och bidrar till de större företagens export.
• Tillverkning är fortsatt en kärnverksamhet i globala värdekedjor, även om mycket av värdeskapandet bygger på tjänster.
• Supportpolicies i gammal stil förbiser den sammankopplade karaktären hos produktionen i globala värdekedjor och behovet av internationell konkurrens och öppenhet. De ökar risken för protektionism , medan framgång på internationella marknader lika mycket beror på förmågan att importera högkvalitativa objekt som på förmågan att exportera.

Handel

• I de flesta ekonomier slutar omkring en tredjedel av den tillfälliga importen med export. I globala värdekedjor utgör tullar och andra importbarriärer egentligen en skatt på export. Exportrestriktioner kan också påverka de globala värdekedjornas funktionseffektivitet och öka kostnaderna. De negativa effekterna av handelsskydd växer när delar och komponenter överskrider gränserna många gånger.
• Handelsunderlättande åtgärder, exempelvis snabba och effektiva skeppnings‑ och tullrutiner, gör det möjligt för värdekedjorna att fungera smidigt. Harmonisering av standarder och bestyrkningsvillkor samt avtal om ömsesidigt erkännande kan lätta exportföretagens bördor.
• Även om en liberalisering av tarifferna kan skapa nya affärsmöjligheter, kräver de globala värdekedjorna också effektiva tjänster och möjlighet att flytta människor, kapital och teknik över gränserna.
• Tjänsterna står för mer än halva värdeskapandet i globala värdekedjor i många OECD‑länder och för drygt 30 % i Kina.

Investeringar

• Mot bakgrund av de multinationella koncernernas viktiga roll är sänkta investeringsbarriärer ett effektivt sätt för ett land att bli integrerat i globala värdekedjor. Eftersom restriktioner av gränsöverskridande investeringar hindrar de globala värdekedjorna från att fungera effektivt, kan de få negativa effekter på välfärden i både ursprungs‑ och mottagarländerna.
• Ett system byggt på tusentals bilaterala och regionala investeringsavtal återspeglar inte helt korrekt ekonomiernas sammankoppling i de globala värdekedjorna.
• Främjande och underlättande av investeringar behöver större uppmärksamhet vid verksamheter i globala värdekedjor än i industrisektorer. De politiska beslutsfattarna måste inse att framgång beror både på interna och externa investeringar.
• Stora multinationella koncerner, däribland några statsägda företag, är framträdande aktörer i globala värdekedjor, vilket föranleder frågetecken av politisk natur i fråga om effekten på konkurrensen och marknaderna nedströms.
• Globala värdekedjor kan medverka till spridningen av idéer om det ansvarsfulla företagandet; det har väsentlig betydelse att företagens verksamhet bedrivs på ett sätt som respekterar mänskliga rättigheter och människors värdighet, så som de redovisas i OECD:s riktlinjer för multinationella företag, i ILO:s och FN:s erkända normer.

Utveckling

• Genom tillträdet till nätverk, världsmarknader, kapital, kunskap och teknologi kan inträdet i en global värdekedja vara första steget mot ekonomisk utveckling.
• Eftersom globala värdekedjor bl.a. innebär verksamheter, kontrakterade inom och mellan multinationella koncerner och oberoende leverantörer, har möjligheten att verkställa avtal avgörande betydelse. Länder med stabil rättsordning tenderar att exportera mer i mer sofistikerade branscher. Arbetsuppgifter, som kräver mer komplexa kontrakt, utförs lättare i länder med välfungerande avtalsrättsliga institutioner.
• Många låginkomstländer förblir utestängda från globala värdekedjor på grund av deras placering, brist på naturtillgångar, brist på infrastruktur eller affärsmiljö.

Anpassning och risker

• Den internationella konkurrensen i globala värdekedjor kommer att medföra anpassningskostnader, eftersom vissa verksamheter växer och andra går tillbaka och verksamheter flyttas till andra länder.
• Politiska beslutsfattare behöver underlätta anpassningsprocessen genom arbetsmarknads‑ och socialpolitiska program samt investeringar i utbildning och kompetenser. Strukturpolitiska åtgärder hjälper också till att stärka ekonomiernas flexibilitet och därmed motståndskraft mot framtida chocker.
• Ekonomiernas allt starkare kopplingar till varandra är en kraftkälla. Den kan också "smitta av sig", om händelser i en del av den globala värdekedjan får återverkningar i hela systemet.
• På grund av de globala värdekedjornas stora betydelse för välfärden behöver regeringar, företag och andra intressenter vara fortsatt medvetna om sina respektive roller och ansvar med avseende på hur länderna styrs.

Viktiga rekommendationer

• Förstärk multilateral samverkan och samordning för att bibehålla det öppna och förutsägbara internationella investeringsklimat som har varit till stöd för investeringarna i globala värdekedjor och bidragit till att överbrygga klyftan mellan nationell politik och den ekonomiska verksamhetens globala karaktär.
• Håll marknaderna öppna och stå emot protektionistiskt tryck. Främja handelns liberalisering , helst i flera riktningar för att maximera kopplingen både uppströms och nedströms. Handelsunderlättande åtgärder bör vidtas, bl.a. genom avtal med Världshandelsorganisationen (WTO).
• Undvik incitamentkrig för att locka företag på höga nivåer i en global värdekedja.
• Stöd små och medelstora företag genom en politik som uppmuntrar kopplingar till internationella företag,främja deras leveranskapacitet och innovationsförmåga samt underlätta införandet av produktstandarder.
• Investera i kompetenser och avancerad tillverkningsteknik, bl.a. traditionella industrier, och genom politiska program som stärker nätverk och samverkan för att bidra till stabilisering av produktion och värdeskapande.
• Stöd investeringar i immateriella tillgångar, exempelvis forskning och utveckling och design, och främja kompetensutvecklingen, särskilt praktiskt kunnande och management.
• Reformera lagarna och liberalisera handel och investeringar i tjänstesektorerna för att främja konkurrensen och öka produktiviteten och tjänsternas kvalitet.
• Lägre investeringsbarriärer för att hjälpa utvecklingsländerna att bli integrerade i globala värdekedjor.
• Stöd tillväxtekonomiernas strävanden att förbättra sitt företagsklimat och stärk deras förmåga att engagera sig i internationell handel.
• Stöd kapacitetsuppbyggnad genom initiativ av typ "hjälp för handel" för att hjälpa de fattigaste utvecklingsländerna.
• Även om det är företagen som har huvudansvaret för eventuella risker, ska ett tillvägagångssätt baserat på många intressenter uppmuntras, vilket engagerar regeringarna att stödja informationsutbyte och kapacitetsuppbyggnad.
• Initiera ytterligare arbete på att mäta investeringarnas roll i globala värdekedjor och de globala värdekedjornas effekter på sysselsättning, kompetenser och inkomster.