OECD Multilingual Summaries

OECD Internet Economy Outlook 2012

Summary in Swedish

OECD: s internetekonomiska översikt 2012

Sammanfattning på svenska

Snabbt expanderande bredband

Kombinationen av omfattande nätverkstäckning, tillräcklig dataöverföringskapacitet, prismässigt överkomlig hårdvara och uppkopplingsalternativ på de flesta OECD‑marknaderna stimulerar tillväxten för tjänster och människors sätt att använda internet.

Trådlösa uppkopplingar är huvudorsaken till den senaste tidens internetexpansion och passerade år 2009 antalet fasta bredbandsabonnemang. I december 2011 var det uppskattade antalet trådlösa bredbandsuppkopplingar (670 miljoner) i OECD mer än dubbelt så stort som antalet fasta bredbandsabonnemang (315 miljoner), och ökningstakten för trådlösa abonnemang fortsätter att stiga. Bredbandshastigheten har förbättrats samtidigt som priserna har sjunkit. De nominella hastigheterna för digital abonnentanslutning (DSL) och kabelbredband ökade årligen med 32 % respektive 31 % i OECD‑länderna under perioden 2008‑2011, medan priserna sjönk med 3 % resp. 4 %

De två teknologier som kommer att forma uppkopplingsbarhetens nära framtid är ultrasnabba bredbandsnät, som byggs ut närmare bebodda områden, och nya snabba trådlösa bredbandsuppkopplingar. Surfplattor och smartphones gör datorerna allestädes närvarande (antalet mobiltelefonabonnemang i hela världen har mer än fördubblats sedan 2005 och tredubblats i länderna utanför OECD, medan molnteknik och mobilsurfande möjliggör access till data "hur som helst och var som helst" och därigenom banar vägen för nya tjänster och applikationer.

IT‑sektorn och krisen

De mobila internetuppkopplingarnas expansion har hjälpt IT‑sektorn att hålla sig uppe under krisen. De största företagen såg sina intäkter växa med 6 % om året mellan 2000 och 2011. IT‑tjänsterna visar bättre resultat än IT‑tillverkningsindustrin, med en produktionsökning på 5 till 11 % år 2012. Även sysselsättningen i sektorn har gynnats, med drygt 14 miljoner människor anställda runt om i världen 2011, en sexprocentig ökning från 2010. Bland de största IT‑koncernerna var det internetföretagen som nådde de bästa resultaten med avseende på intäkts‑ och sysselsättningsökning.

E‑handeln står för en ökande andel av de totala rörelseintäkterna. Även om denna andel fortfarande är liten i många länder, växer den allmänt, liksom andelen företag som säljer och köper via internet.

IT‑sektorn fortsätter att attrahera riskkapitalister och hade år 2011 femtio procent av riskkapitalet i USA, världens största marknad. Riskkapitalinvesteringarna ligger på sin högsta nivå någonsin, med undantag för en abnorm toppnotering år 2000 under IT‑bubblan. IT‑företagens satsningar på forskning och utveckling fortsätter också, varvid både Sydkorea och Finland avsätter mer än 1,5 % av sin BNP.

Företagens anpassning och utnyttjande

Internet påverkar nästan alla sektorer av ekonomin, från att göra svåråtkomliga data tillgängliga på nätet till att omvandla hela marknader, så som sker med musik, video, programvara och nyhetsmedier.

Näringslivet var bland de första användarna av internet och bidrog till utvecklingen mot högre hastigheter. År 2003 hade färre än fyra av tio företag i EU15 tillgång till bredband. År 2009 hade denna andel ökat till nio företag av tio. Vid slutet av 2011 var nästan alla företagen i OECD‑länderna anslutna till internet. I två tredjedelar av OECD‑länderna använder drygt 95 % av företagen internet; endast en liten del av de minsta företagen är ännu inte uppkopplade. År 2010 var bara 5,7 % av småföretagen (10‑49 anställda) i EU25 inte uppkopplade mot internet.

På företagsnivå har omstruktureringen av företagsmodeller ‑ i anslutning till internetanvändningen ‑ lett till förbättrad effektivitet och snabb ökning av nya nätföretag. Det finns ett betydande utrymme för förbättringar, eftersom internet har använts mycket oftare av företagen för att köpa eller beställa varor och tjänster än för att ta emot beställningar, och signifikant färre företag har sålt än beställt varor på nätet. År 2010 använde i genomsnitt 35 % av alla företag med minst tio anställda internet för att köpa, och bara 18 % för att sälja varor och tjänster.

Hushållens anpassning och utnyttjande

Internet ändrar människors sätt att leva, ger ett bredare utbud av digitala varor och tjänster till lägre priser, underlättar informationssökning, tillhandahåller fler distributionskanaler osv. Cirka 70 % av hushållen i OECD har tillgång till internet via bredband med allt större hastigheter och till lägre kostnader. Övergången till mobila bredbandsuppkopplingar förändrar också det sätt på vilket människor växelverkar och tar till sig innehåll; ett exempel är de sociala mediernas snabba acceptans.

Internet har också blivit ett mycket viktigt verktyg för arbetssökande att hitta lämplig anställning: År 2010 uppgav i genomsnitt 17 % av internetanvändarna att de använder nätet för att söka arbete.

Trots den senaste tidens förbättrade uppkopplingsmöjligheter är dock vissa befolkningssegment (åldersgruppen 16‑24 år) mer benägna att använda internet än andra (65+). Andra demografiska parametrar, t.ex. lägre inkomst eller lägre utbildning, är också korrelerade till lägre grad av internetutnyttjande.

Det digitala innehållet

Utbudet på nätet är enligt mångas mening den främsta drivkraften bakom konsumenternas internetanvändning, och intäkterna från detta digitala innehåll växer snabbt i alla sektorer. Reklamen utgör den största onlinemarknaden i absoluta tal, följd av data‑ och videospel, musik, film och video på nätet. År 2010 var spel mest efterfrågade bland konsumenterna, uppskattningsvis utgörande 39 % av näthandelsintäkterna. Enligt International Federation of the Phonographic Industry (IFPI) stod den digitala musiken i hela världen för 29 % av skivbolagens intäkter ‑ mer än fyra gånger de sammantagna intäkterna från nätförsäljningen av böcker, filmer och tidningar, trots att dessa branscher totalt sett är mycket större.

De två senaste åren har bevittnat en betydande ökning av utbudet av apparatur med kapacitet att ladda ned innehåll på nätet. Innehållskällorna expanderar också, varvid de sociala mediernas nätverk plus nya video‑ och ljudtjänster bidrar till att driva IT‑företagen framåt och skapa nya företagsstrukturer. Övergången till digital teknik har faktiskt tvingat företagen inom allt fler sektorer att se över sina företagsstrukturer och att anpassa sig för att överleva.

Behovet av bandbredd fortsätter att öka för varje år i och med att video‑ och underhållningstjänsterna kräver en större andel av både stationära och mobila plattformar. Sandvine rapporterar att applikationer för realtidsunderhållning har gått förbi P2P‑nätverket (peer‑to‑peer network, icke‑hierarkiskt nät) som de främsta drivkrafterna för nätverkskapaciteten i Nordamerika och står numera för 58 % av uppströmstrafiken och nästan 65 % av nedströmstrafiken 2012. Netfix, en företag för strömmande video, nådde ensamt en topp på 32,9 % av all nedströmstrafik i USA samma år.

Apparatur som set‑topboxar (STB) och spelkonsoler påskyndar övergången till onlineunderhållning. Cisco förutspår att IP‑trafiken kommer att fyrdubblas mellan 2010 och 2015 med en årlig tillväxttakt av 32 %. Sandvine uppger också att större delen av realtidsunderhållningstrafiken (54,3%) går till strömmande video och ljud och att 15,6 % av denna trafik ses på bärbar apparatur och surfplattor, som används i hemmet via Wi‑Fi.

IT i sjukvården

Internet påverkar ekonomins alla sektorer, men i sjukvården är informationstekniken särdeles löftesrik. Användningen av IT i sjukvården kan höja vårdens kvalitet och effektivitet, sänka operationskostnaderna och ge helt nya vårdmetoder. OECD‑ländernas regeringar har insett denna potential och tar på sig en allt större del av implementeringskostnaderna för att säkerställa att de möjliga fördelarna förverkligas.

Ett exempel är de elektroniska sjukjournalerna (EHR), genom vilka man snabbare kan ta del av medicinska data och överföra dem på säkrare sätt inom hela vårdapparaten och därigenom göra patientomsorgen flexiblare och effektivare. Telehälsan ses också i allt högre grad som ett viktigt verktyg för att förstärka vård och vårdgivning, särskilt i glesbygd och på avsides belägna orter, där vårdresurserna och specialistkompetensen ofta är sällsynt eller till och med obefintlig.

I dag finns det emellertid många IT‑hälsovårdssystem som inte kan kommunicera med andra system, och utbytet av medicinsk information är fortsatt ett allvarligt problem. Utbyte av elektroniskt lagrad medicinsk information utanför sjukhuset med andra vårdgivare är också något som inte har helt genomförts, inte ens i länder där elektroniska sjukjournaler har visat sig särdeles framgångsrika.. Fortsatta satsningar på bredband, öppna standarder och samkörningsmöjligheter kommer att vara väsentliga förutsättningar för en framgångsrik förändring på den punkten.

Säkerhet och personlig integritet

Internets slutliga roll i ekonomin kommer att bero på hur pass säkra privatpersoner, företag och myndigheter känner sig vid användningen av internet för an kunna anförtro det viktiga användningsområden och tjänster. Skadlig programvara, vägran att utföra tjänster (DoS, denial of service), attacker och andra tillbud, som äventyrar sekretess, integritet eller systemens och nätverkens tillgänglighet, ökar. Där personuppgifter insamlas, lagras eller behandlas, påverkas även privatlivets helgd i högsta grad. Därför ägnar regeringarna cybersäkerheten och hoten mot den personliga integriteten allt större uppmärksamhet.

Data om arbetet på att stärka privatlivets skydd är ofullständiga, antingen på grund av att FoU‑statistiken är svåråtkomlig eller på grund av att privatlivsskyddande innovationer patentskyddas mindre ofta. Varumärkesstatistiken förefaller fånga upp innovationer för privatlivets skydd mycket bättre. Antalet patentansökningar avseende privatlivsskydd är dock sex gånger lägre än de som avser informationssäkerhet. Detta kan tyda på lägre produktutvecklingstakt i fråga om privatskyddstekniken, jämfört med motsvarande aktiviteter på informationssäkerhetens område.

Informations‑ och privatlivssäkerhetens ökade aktualitet på institutionell, nationell och internationell nivå tyder på att efterfrågan på datasäkerhetsspecialister kommer att öka, vilket gör kompetenserna till en eventuell flaskhals för utbyggnaden av informations‑ och privatlivssäkerheten.

Sakernas internet

Internets utveckling står inför en eventuell stor expansion in på områden som man normalt inte associerar med kommunikationskapaciteter. Stickproppar för eltillförsel, bilar och till och med glödlampor, t.ex., ansluts allt mer till internet som ett sätt att introducera ny funktionalitet. Denna annalkande tredje generation av internetuppkoppling väntas möjliggöra anslutning från var som helst, från tio till hundra terminaler per familj och tusentals eller eventuellt miljontals terminaler per företag.

Det är två företeelser som driver på detta "Sakernas internet": nätverkens allestädesnärvaro och de ständigt sjunkande priserna på de kommunikationsmoduler som används för att ansluta terminalerna. Ericsson gör bedömningen att det kommer att finnas 50 miljarder mobila trådlösa terminaler uppkopplade på internet före år 2020, och siffran skulle eventuellt kunna nå 500 miljarder. Om man exempelvis bygger in en kommunikationsterminal i varje bil och utgår från en livstid av tio år, skulle det innebära cirka 700 miljoner "maskin‑till‑maskinanslutna" personbilar före 2020.. Ansluter man varje eluttag i Nordamerika till ett nätverk som del av en utbyggnad av ett smart linjenät, skulle man lätt få tio miljarder anslutningar.

Allteftersom ekonomier och samhällen blir allt mer sammankopplade med terminaler, som kontinuerligt kommunicerar med varandra och producerar information till användare, kommer data att behandlas och levereras som en myriad av signaler genom en mångfald av terminaler och nätverk. Människor kommer därigenom att bli allt mer informerade om sin närmiljö, men allt mer information om människor kommer också att meddelas externa parter. Att beakta skyddet av privatlivet har därför avgörande betydelse.

Att mäta internetekonomin

Regeringarna finansierar mer och mer bredbandsutbyggnaden, antingen genom att göra direkta offentliga investeringar eller genom att modifiera allmänna serviceprogram, men alltjämt saknas det ett allmänt accepterat tillvägagångssätt eller en enskild rutin för att fånga upp hela internetekonomin. Med utgångspunkt i befintliga OECD‑utredningar har författarna till denna OECD‑översikt kunnat utnyttja tillräckligt detaljerade data för USA för att göra bedömningen att cirka 13 % av näringslivets mervärde i det landet år 2010 skulle kunna tillskrivas internetrelaterade verksamheter. Denna preliminära siffra kommer förhoppningsvis att leda till utveckling av dataregistrerinegn och förfinade metoder.

Två viktiga förutsättningar för vidare analys är hög tillförlitlighet hos ingångsdata och en robust modell för tolkningen av dem. Därtill kommer att jämförelser av olika länder kräver harmonisering av datainsamling länderna emellan, något som troligen kommer att ta år. Internets fulla effekt på våra ekonomier är därför långtifrån klarlagd, även om de tillgängliga kommunikationsmedlen och uppkopplingen till informationskällorna fortsätter att expandera snabbt. Tydligt är att internet håller på att bli en ofrånkomlig infrastruktur för ekonomin som revolutionerar näringslivet och fungerar som en plattform för innovationer.