OECD Multilingual Summaries

Government at a Glance 2019

Summary in Swedish

OECD:s översikt över statsförvaltningen 2019

Sammanfattning på svenska

I 2019 års översikt över statsförvaltningen presenterar OECD en rad nyckelindikatorer för den offentliga sektorns resultat och för den politik som regeringarna genomför för att knyta närmare band med sin befolkning, öka jämlikheten och skapa en mer inkluderande tillväxt. I politikkapitlet ligger fokus på hur ”personcentrerad” den offentliga förvaltningen är när det gäller tillgänglighet, lyhördhet och kvalitet. Rapporten innehåller utfallsindikatorer för utbildning, sjukvård och rättvisa, som kompletteras med mätningar av hur människor uppfattar dessa offentliga tjänster.

I rapporten granskar OECD med hjälp av internationellt jämförbara indikatorer även praxis och reformer när det gäller offentlig styrning ur ett personcentrerat perspektiv, till exempel inom budgetering, regelverk, offentlig upphandling och användningen av öppna data.

De främsta resultaten

De fortsatt höga skuldnivåerna minskar ländernas förmåga att hantera ekonomiska chocker

• Det genomsnittliga budgetunderskottet har stadigt förbättrats sedan 2009 och uppgick 2017 till 2,2 % av BNP. Det är dock fortfarande en bit kvar till de 1,7 % som rådde före krisen.
• Den offentliga bruttoskulden uppgick 2017 till i genomsnitt 110 % av BNP i OECD‑länderna, vilket minskade ländernas handlingsutrymme.
• De offentliga utgifterna för socialt skydd och hälso‑ och sjukvård stod tillsammans för över 21 % av BNP i OECD‑länderna 2017. Båda hade ökat sedan 2007, främst på grund av en åldrande befolkning: 1,5 procentenheter för socialt skydd och 1,1 procentenhet för hälso‑ och sjukvård.
• De offentliga investeringarna utgjorde i genomsnitt 3,1 % av BNP 2017 och är fortfarande 0,5 procentenheter lägre än 2007. Investeringsgapet behöver minska. Ökade offentliga investeringar kan bidra till ekonomisk tillväxt och generera det kapital som behövs för att hantera klimatförändringen och genomföra målen för hållbar utveckling.

Samtidigt som antalet offentliganställda i stort sett inte har förändrats behandlas inte alla offentliganställda lika

• Sysselsättningen inom offentlig sektor utgör omkring 18 % av den totala sysselsättningen i OECD‑länderna, vilket är ungefär samma fördelning som 2007.
• Det finns fortfarande skillnader mellan offentliganställda kvinnor och män. Män är till exempel överrepresenterade bland höga domare (67 % av samtliga) och inom politiken. Kvinnor har 2019 i genomsnitt 30 % av platserna i OECD‑ländernas underhus eller enkammarparlament och omkring en tredjedel av ministerposterna i de nationella regeringarna.
• I statsförvaltningen utgör statstjänstemännen i genomsnitt 68 % av arbetsstyrkan och har större anställningstrygghet, bättre karriärmöjligheter och rigorösare rekryteringsprocesser än andra offentliganställda.

Allt fler länder bedriver ett budgetarbete där fokus ligger på hur bugetbesluten påverkar olika befolkningsgrupper och politikområden

• 2018 har nära hälften av de undersökta OECD‑länderna infört jämställdhetsbudgetering och omkring en fjärdedel har lagstadgat om detta.
• Under 2018 offentliggjorde omkring en fjärdedel av de undersökta OECD‑länderna budgetåtgärdernas miljö‑ och klimatpåverkan. Ungefär lika många länder har tillhandahållit information om hur budgeten påverkar välfärden i samhället. Samtidigt har endast 25 % av länderna har tagit hänsyn till målen för hållbar utveckling i sina resultatbudgeteringssystem.

Samråd med berörda parter om förslag till lagar och förordningar är vanligt i OECD‑länderna. Samråd hålls dock i regel sent i processen och berörda parter får sällan någon återkoppling om hur deras synpunkter har påverkat utfallet.

• Alla undersökta OECD‑länder kräver samråd med berörda parter vid utformningen av åtminstone vissa regler.
• 2016 samrådde staten i 28 OECD‑länder direkt med berörda parter i politiska frågor.
• Jämfört med 2014 har länderna förbättrat sin praxis när det gäller samråd med berörda parter. Detta gäller i större utsträckning inom primärrätten – där det har skett en ökning från 2 (på en skala från 1 till 4) 2014 till 2,2 år 2017 – än inom sekundärrätten (från 2 till 2,1).

Länderna använder i allt större utsträckning offentlig upphandling för att främja målen för hållbar utveckling

• Offentlig upphandling stod för i genomsnitt 12 % av BNP i OECD‑länderna 2017.
• Samtliga OECD‑länder hade 2018 genomfört strategier för miljöanpassad offentlig upphandling. Allt fler använde också offentlig upphandling för att främja en inkluderande tillväxt (29 länder), innovation (26 länder) och ansvarsfullt företagande (22 länder).

OECD‑länderna fortsätter att uppvisa framsteg i arbetet med att öppet och fritt låta allmänheten ta del av offentliga data i tillgängliga format

• I 30 av 33 OECD‑länder ska offentliga data tillhandahållas utan kostnad. I 29 länder ska data tillhandahållas med öppen licens och i 31 länder ska data tillhandahållas i maskinläsbara format. 29 länder prioriterar arbetet med att bygga upp den offentliga förvaltningens kompetens och kapacitet när det gäller att återanvända data.
• OECD:s OURdata (Open‑Useful‑Reusable data) Index, som mäter och jämför länders politik för öppna offentliga data och hur den genomförs, var högre 2019 än 2017. Ökningen återspeglar förbättringar inom alla indikatorer i indexet – mängden data, tillgänglighet och statligt stöd för återanvändning. Tidigare lågpresterande länder börjar komma ikapp ledande länder som till exempel Sydkorea, Frankrike och Japan.
• I 21 OECD‑länder deltog staten under 2016 i utformningen av strategier och initiativ för öppen förvaltning och i 20 länder även i genomförandet.

Samtidigt som förtroendet för staten är tillbaka på samma nivå som före krisen är människors känsla av att kunna påverka politiska beslut fortfarande låg

• Människors förtroende för staten, ett mått som har försämrats sedan 2007, är åter uppe på 45 % i OECD‑området, vilket är nästan på samma nivå som före krisen. Förtroendet för staten har ökat i 16 länder, till exempel Tyskland, Japan, Sydkorea, Polen och Schweiz.
• I genomsnitt kände endast 37 procent av människorna i OECD‑länderna 2016 att de kunde påverka vad regeringen gör. I Italien och Slovenien var denna siffra 20 % eller lägre.

I genomsnitt har medborgarnas nöjdhet med sjukvård och utbildning och deras förtroende för rättsväsendet ökat något i OECD, men det råder fortfarande ojämlikhet mellan olika befolkningsgrupper

• År 2018 var 70 % av medborgarna i OECD‑länderna nöjda med tillgången till sjukvård, 66 % var nöjda med utbildningssystem och skolor, och 56 % hade förtroende för rättssystem och domstolar.
• Tillgången till tjänster (utbildning, sjukvård och rättsväsende) och deras flexibilitet och kvalitet ökar i de flesta länder. Till exempel har andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar minskat från 6,9 % 2012 till 5,2 % 2018.
• Det råder fortfarande stor ojämlikhet mellan olika befolkningsgrupper. Till exempel var andelen icke tillgodosedda vårdbehov 3,2 procentenheter högre bland låginkomsttagare än bland höginkomsttagare 2017.