OECD Multilingual Summaries

OECD Skills Outlook 2015

Youth, Skills and Employability

Summary in Swedish

OECD:s kompetensöversikt 2015

Ungdomar, kompetens och anställningsbarhet

Sammanfattning på svenska

År 2013 fanns det 39 miljoner 16–29‑åringar i OECD‑länderna som varken arbetade eller studerade – 5 miljoner fler än före den ekonomiska krisen 2008. Enligt beräkningarna för 2014 har situationen inte förbättrats nämnvärt. Siffrorna är särskilt höga i de sydeuropeiska länder som drabbades hårdast av krisen. I Grekland och Spanien var det t.ex. över 25 procent av de unga vuxna som varken arbetade eller studerade 2013. Än mer oroande är att omkring hälften av alla unga som varken arbetar eller studerar – omkring 20 miljoner ungdomar – har slutat skolan men inte söker arbete. De har därmed hamnat under radarn i det egna landets utbildnings‑, social‑ och arbetsmarknadssystem.

Dessa siffror är inte bara ett tecken på en personlig katastrof för de berörda personerna utan även en bortslösad investering, eftersom de färdigheter som förvärvats under utbildningen inte kommer till produktiv användning. Det här kan även innebära en börda för länderna till följd av lägre skatteintäkter, högre socialbidragsutbetalningar och den sociala instabilitet som kan uppstå när en del av befolkningen är arbetslös och demoraliserad. Ungdomar bör vara en tillgång för ekonomin, inte en potentiell börda.

Vad är roten till det här oacceptabla slöseriet med människors potential? Bland annat lämnar alltför många ungdomar skolan utan att ha skaffat sig rätt kompetens och har därför svårt att hitta ett arbete. Enligt undersökningen av vuxnas färdigheter (Survey of Adult Skills) som genomförs inom ramen för OECD:s program för internationell bedömning av vuxnas färdigheter (PIAAC) har 10 procent av alla nyutexaminerade studenter bristande läs‑ och skrivkunnighet och 14 procent har bristande matematikkunskaper. Över 40 procent av dem som slutat skolan innan de gått ut gymnasiet har bristande läs‑ och skrivkunnighet och bristande matematikkunskaper.

Dessutom är det alltför många ungdomar som slutar skolan utan någon större arbetslivserfarenhet. Mindre än 50 procent av studenterna inom yrkesutbildningen och mindre än 40 procent av studenterna på högskoleprogrammen i de 22 OECD‑länder och OECD‑regioner som deltog i undersökningen av vuxnas färdigheter deltar i någon form av lärande på arbetsplatsen.

Till och med ungdomar som har goda färdigheter har svårt att hitta ett arbete. Många företag tycker att det är för dyrt att anställa personer som saknar arbetslivserfarenhet. Ungdomar löper faktiskt dubbelt så stor risk att hamna i arbetslöshet som vuxna i medelåldern.

Men även de ungdomar som lyckas tas sig in på arbetsmarknaden möts ofta av institutionella hinder för sin kompetens‑ och karriärutveckling. Till exempel är en av fyra förvärvsarbetande ungdomar tillfälligt anställda. Dessa arbetstagare tenderar att använda sina färdigheter i mindre utsträckning och ha färre utbildningsmöjligheter än tillsvidareanställda. Samtidigt är 12 procent av de förvärvsarbetande ungdomarna överkvalificerade för sina arbeten. Det innebär att en del av deras färdigheter inte utnyttjas och att deras arbetsgivare inte får full utdelning på sin investering i dessa ungdomar.

Med tanke på den svaga tillväxt som förutspås i många OECD‑länder under de kommande åren, särskilt i Europa, lär situationen inte förbättras inom den närmaste framtiden. Vad kan göras under tiden?

Se till att alla ungdomar går ut skolan med många olika relevanta färdigheter

Ungdomar behöver många olika färdigheter – kognitiva, sociala och emotionella – för att lyckas inom alla områden i livet. Inom OECD:s program för internationell elevutvärdering (PISA) hittades ett starkt samband mellan deltagande i förskoleundervisning och bättre resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap senare i livet, särskilt bland socioekonomiskt missgynnade elever. Länderna kan erbjuda alla barn en god förskoleundervisning för att minska skillnaderna i utbildningsresultat och ge alla barn en god start på sin utbildningskarriär.

Lärare och skolledning kan också tidigt fånga upp studiesvaga elever för att ge dem det stöd eller den särskilda undervisning som de behöver för att uppnå tillräckliga kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, utveckla sin sociala och emotionella kompetens och förhindra att de hoppar av skolan helt.

Hjälp nyutexaminerade att ta sig in på arbetsmarknaden

Lärare och arbetsgivare kan tillsammans arbeta för att se till att eleverna får de färdigheter som efterfrågas och att ungdomarna redan från början får användning av dessa i arbetslivet. Lärande på arbetsplatsen kan integreras i både yrkes‑ och högskoleutbildningen. Den här typen av lärande gagnar både studenter och arbetsgivare. Studenterna får lära sig hur det går till i arbetslivet och vilken typ av färdigheter – inklusive social kompetens, såsom kommunikation och samarbetsförmåga – som värdesätts på arbetsplatsen. Arbetsgivarna lär känna nya tänkbara anställda – personer som de har utbildat enligt sina egna normer.

Undanröj institutionella hinder för ungdomars anställning

Eftersom många ungdomar tar sig in på arbetsmarknaden genom tillfälliga anställningar är det viktigt att se till att dessa tillfälliga anställningar är "språngbrädor" till stabilare anställningsformer, och inte en rad osäkra anställningar som ökar risken för arbetslöshet. Det är viktigt att få bukt med problemet att reglerna om anställningstrygghet gör det dyrt för företagen att omvandla visstidskontrakt till tillsvidarekontrakt. Minimilöner, skatter och socialbidrag bör granskas och vid behov justeras i försöken att minska arbetsgivarnas kostnader för att anställa unga med liten arbetslivserfarenhet.

Fånga upp och hjälp unga som varken arbetar eller studerar och som hamnat under radarn att ta sig in på arbetsmarknaden

Regeringarna måste fånga upp de miljontals ungdomar som varken arbetar eller studerar och som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden eller har hamnat i utanförskap. Offentliga arbetsförmedlingar, sociala institutioner och utbildningssystem kan hjälpa dessa ungdomar att hitta ett arbete eller återgå till någon form av vuxenutbildning. Ett system med ömsesidiga skyldigheter mellan ungdomar, arbetsmarknad och utbildningsanstalter kan hjälpa till att både fånga upp och stödja unga som varken arbetar eller studerar. Det kan ställas krav på ungdomar att i utbyte mot socialbidrag registrera sig hos sociala institutioner eller offentliga arbetsförmedlingar och vidta åtgärder för att förbereda sig för arbetsmarknaden, bland annat genom vidareutbildning.

Förbättra matchningen mellan ungdomars kompetens och jobb

Genom att förutspå vilka färdigheter som behövs på arbetsmarknaden och se till att dessa färdigheter lärs ut inom utbildningssystemet kan man förbättra matchningen mellan ungdomars kompetens och jobb. Många arbetsgivare tycker att det är svårt att utvärdera nya unga arbetstagares kompetens, särskilt i länder med komplexa utbildningssystem. Därför kan utbildningsanordnare och näringsliv tillsammans arbeta för att utforma referensramar för kvalifikationer som på lämpligt sätt återspeglar de nyutexaminerades faktiska kompetens.