OECD Multilingual Summaries

OECD Digital Economy Outlook 2017

Summary in Swedish

OECD:s internetekonomiska översikt 2017

Sammanfattning på svenska

Regeringarna vaknar upp till den digitala omvandlingens möjligheter och utmaningar

Den digitala omvandlingen innebär stora möjligheter att stimulera ekonomin och står idag högt upp på den globala dagordningen. OECD‑länderna har fastställt sina målsättningar vid ministermötet om den digitala ekonomin i Cancún 2016. För att den digitala omvandlingen ska få så stort genomslag som möjligt på innovationer, tillväxt och socialt välstånd koncentrerar länderna sina insatser på den digitala omvandlingens politiska följdverkningar, förbättrar sina mätningar och utvecklar en integrerad politisk ram för en strategi som omfattar hela statsapparaten. Trots att OECD‑länderna har kommit långt i genomförandet av sina nationella strategier är samordningen fortfarande en stor utmaning. Endast ett fåtal länder har gett en hög tjänsteman eller en särskild enhet med ansvar för digitala frågor i uppdrag att samordna sina nationella strategier.

Trots krisens fortsatta efterverkningar fortsätter it‑tjänsterna att öka och bidra till en positiv utveckling

Sedan den globala ekonomiska krisen har mervärdet i informations‑ och kommunikationstekniksektorn (IKT) som helhet minskat i OECD‑området, precis som det totala mervärdet. Inom IKT‑sektorn har mervärdet minskat inom telekommunikationstjänster samt inom dator‑ och elektroniktillverkning. Däremot har mervärdet ökat inom informationstekniktjänster (IT) och varit oförändrat inom programvaruutgivning. Dessa motsatta trender, som även visar sig i OECD‑ländernas sysselsättning i IKT‑sektorn, väntas fortsätta under de kommande åren, eftersom andelen riskkapitalinvesteringar i IKT – en indikator på företagens förväntningar – är tillbaka på samma nivå som vid toppnoteringen år 2000. IKT‑sektorn är fortfarande en viktig motor för innovation, och står för den största andelen av företagens utgifter för forskning och utveckling i OECD‑länderna och för över en tredjedel av de totala patentansökningarna i världen.

Utvecklingen på kommunikationsområdet går snabbt och infrastruktur och tjänster uppgraderas till följd av kraftigt ökade datamängder

Tillväxten på kommunikationsmarknaderna drivs av efterfrågan och, i många länder, av ett förändrat regelverk som främjar konkurrens, innovation och investering. Investeringarna i telekommunikation står för en allt större del av intäkterna och operatörerna använder allt oftare fiberoptik i sina nätverk. Genomsnittspriserna för både fast och mobilt bredband har sjunkit och abonnemangen blivit fler, medan användningen av mobildata ökar exponentiellt i vissa länder. Konvergensen inom telekommunikation samt radio‑ och tv‑sändningar leder till fusioner och förvärv och driver fram förändringar av lagstiftning och tillsynsorgan. Bredbandshastigheter på 1 gigabit per sekund (Gbps) är inte längre ovanliga och de första kommersiella erbjudandena på 10 Gbps börjar dyka upp på marknaden till följd av kraftigt ökade datamängder, t.ex. från uppkopplade och självkörande fordon.

IKT‑användningen fortsätter att öka men är fortfarande ojämnt fördelad, både mellan olika länder och mellan företag och privatpersoner

Privatpersoners genomsnittliga IKT‑användning är högre än någonsin tidigare. Den är dock fortfarande ojämnt fördelad mellan olika länder och socialgrupper, särskilt när det gäller mer avancerad mobil internetanvändning, t.ex. handel och banktjänster på internet. Äldre och lågutbildade personer är de som ligger längst efter. Regeringarna fokuserar på yrkesutbildning, grund‑ eller gymnasieutbildning, och satsar sina offentliga resurser på utrustning och uppkopplingsmöjligheter i skolorna. Samtidigt oroar sig användarna över säkerheten och integriteten på internet, som båda utgör stora hinder för internetanvändningen, även bland välutbildade. Bland företagen ligger de små och medelstora företagen efter när det gäller användningen av såväl grundläggande som mer avancerad IKT. Användningen av molntjänster och stordataanalys ökar snabbt, om än från en liten bas. Robotar används allt oftare i produktionen, men användningen är hittills koncentrerade till ett fåtal länder.

Digital innovation och nya affärsmodeller driver omvandlingen framåt, inklusive sysselsättning och handel

Datadriven innovation, nya affärsmodeller och digitala applikationer håller på att förändra vetenskapen, den offentliga förvaltningen och städerna, samt sektorer som hälsa och jordbruk. Den politik som förs till stöd för digital innovation tenderar att fokusera på innovationsnätverk, tillgång till finansiering och (åter‑)användning av data, men handlar mindre om investeringar i IKT, kunskapsbaserat kapital och dataanalys. Den digitala omvandlingen leder till att arbetstillfällen försvinner och skapas i olika sektorer, att nya arbetsformer växer fram och att handelsmönstren förändras, särskilt när det gäller tjänster. Till följd av detta ser många länder över sin arbetslagstiftning och sina handelsavtal.

För att effektivt kunna använda IKT i privat‑ och yrkeslivet krävs mer specialist‑ och allmänkunskaper i IKT genom bättre grundläggande kunskaper

För att effektivt kunna använda sig av IKT i privat‑ och yrkeslivet är det viktigt att ha tillräckligt med kunskap. På listan över de tio tjänster som arbetsgivarna har svårast att tillsätta hamnar ”it‑personal” på andra plats, särskilt i tjänstesektorn, även om bristen på specialistkompetens inom IKT tycks vara begränsad till ett fåtal länder, åtminstone i Europa. Samtidigt har många arbetstagare som använder IKT varje dag otillräckliga allmänna IKT‑kunskaper, liksom grundläggande IKT‑kunskaper, såsom problemlösning och kommunikation, som blir allt nödvändigare för att kunna anpassa sig när arbetet förändras. Några länder har program för att anpassa rådande utbildningsprioriteringar för IKT efter förväntade kompetensbehov, men endast ett fåtal har hittills antagit en heltäckande kompetensstrategi för IKT.

Oron över den digitala säkerheten och integriteten utgör hinder för IKT‑användning och affärsmöjligheter

I takt med att IKT‑användningen ökar ställs företag och privatpersoner inför allt större digitala säkerhets‑ och integritetsrisker. I synnerhet små och medelstora företag behöver införa eller förbättra sina metoder för hantering av digitala säkerhetsrisker. Många länder tar därför fram nationella digitala säkerhetsstrategier, men det är fortfarande få som har en nationell integritetsstrategi. Samtidigt gör integritetsriskerna att konsumenterna oroar sig allt mer för bedrägerier, ersättningsmekanismer och produktkvaliteten på internet, vilket leder till ett minskat förtroende och kan leda till en lägre tillväxt i företagens konsumenthandel på internet. Konsumentskyddet är fortfarande i huvudsak inriktat på förtroendet för e‑handeln generellt och har bara precis börjat att hantera nya frågor som dyker upp på peer‑to‑peer‑marknader.

Med den löftesrika artificiella intelligensen följer viktiga politiska och etiska frågor

Artificiell intelligens blir allt vanligare och gör att maskiner kan utföra människolika kognitiva funktioner. Med hjälp av maskininlärning, stordataanalys och molntjänster kan algoritmer identifiera alltmer komplexa mönster i stora datamängder och överträffar redan människan i vissa kognitiva funktioner. Samtidigt som artificiell intelligens kan leda till ökad effektivitet och produktivitet kan det bidra till att försvåra befintliga politiska utmaningar och ge upphov till nya politiska och etiska frågor. Det kan t.ex. handla om hur artificiell intelligens kan komma att påverka arbetets framtid och kompetensutveckling, eller vilka konsekvenser det kan få för tillsyn och öppenhet, ansvar, ansvarighet samt trygghet och säkerhet.

Blockkedjeteknikens framtid hänger på möjligheten att hantera tekniska hinder och politiska utmaningar

Blockkedjor gör det möjligt att genomföra transaktioner utan någon betrodd part. Bitcoin t.ex., som är en virtuell valuta som bygger på blockkedjeteknik, fungerar oberoende av någon centralbank eller något annat finansinstitut. Vid sidan om bitcoin skapar blockkedjeapplikationer möjligheter på många områden, bland annat inom finansiell och offentlig sektor, utbildning och sakernas internet, genom att minska transaktionskostnaderna, möjliggöra ansvarighet och garantera genomförandet med hjälp av smarta kontrakt. En stor del av dessa möjligheter hänger fortfarande på att man kan komma till rätta med vissa tekniska hinder och politiska utmaningar, t.ex. hur man ska upprätthålla lagen när det inte finns några mellanhänder eller hur och av vem man ska utkräva ansvar för otillåtna handlingar som orsakats av blockkedjebaserade system.