OECD Multilingual Summaries

PISA 2015 Results (Volume V)

Collaborative Problem Solving

Summary in Swedish

PISA 2015 Results (Volume V)

Gemensam problemlösning

Sammanfattning på svenska

På dagens arbetsplatser behövs människor som kan lösa problem tillsammans med andra. Men samarbete kan vara en utmaning för deltagarna i arbetsgruppen. Arbetet kanske inte fördelas rättvist eller effektivt och vissa personer i arbetsgruppen kanske arbetar med uppgifter som de inte är lämpade för eller som de ogillar. Konflikter kan uppstå mellan personer i arbetsgruppen som gör det svårt att ta fram kreativa lösningar. Samarbete är således en färdighet i sig.

Det har gjorts ett par försök att undersöka hur väl elever samarbetar med varandra. I PISA 2015 gjorde man för första gången någonsin en undersökning av kunskapsområdet gemensam problemlösning för att råda bot på bristen på internationellt jämförbara uppgifter på området. Undersökningen innebär att länder och ekonomier kan se var deras elever står i förhållande till elever i andra utbildningssystem. Omkring 52 länder och ekonomier deltog i undersökningen på området gemensam problemlösning (32 OECD‑länder samt 20 partnerländer och partnerekonomier).

Vad visar resultatet?

Elevernas resultat i gemensam problemlösning

• Eleverna i Singapore uppvisar bättre resultat i gemensam problemlösning än eleverna i alla andra deltagande länder och ekonomier, följt av eleverna i Japan.
• I genomsnitt kan 28 % av eleverna i OECD‑länderna endast lösa enkla samarbetsproblem, om några alls. Däremot uppvisar färre än en av sex elever i Estland, Hongkong (Kina), Japan, Sydkorea, Macao (Kina) och Singapore svaga resultat i gemensam problemlösning.
• I OECD‑länderna uppvisar 8 % av eleverna toppresultat i gemensam problemlösning. Det innebär att de kan ha en medvetenhet om gruppdynamik, se till att gruppdeltagarna agerar i enlighet med sina överenskomna roller, och lösa meningsskiljaktigheter och konflikter genom att hitta effektiva vägar och övervaka de steg som tas mot att hitta en lösning.
• Det finns ett samband mellan elevernas resultat i gemensam problemlösning och deras resultat i de centrala PISA‑ämnena (naturvetenskap, läsförståelse och matematik). Sambandet är dock svagare än de som konstateras inom andra områden.
• Eleverna i Australien, Japan, Sydkorea, Nya Zeeland och Förenta staterna uppvisar mycket bättre resultat i gemensam problemlösning än man skulle kunna förvänta sig baserat på deras resultat i naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

Elevernas demografi och gemensam problemlösning

• Flickor uppvisar betydligt bättre resultat i gemensam problemlösning än pojkar i samtliga länder och ekonomier som deltog i undersökningen. I OECD‑länderna var flickornas resultat i genomsnitt 29 poäng högre än pojkarnas. De största skillnaderna – med över 40 poäng – observeras i Australien, Finland, Lettland, Nya Zeeland och Sverige. De minsta skillnaderna – med mindre än 10 poäng – observeras i Colombia, Costa Rica och Peru. Detta skiljer sig från undersökningen av individuell problemlösning i PISA 2012, där pojkar i regel presterade bättre än flickor.
• Det finns ett samband mellan resultatet i gemensam problemlösning och elevernas och skolornas socioekonomiska profil, även om detta samband är svagare än sambandet mellan socioekonomisk profil och resultat i de tre centrala PISA‑ämnena.
• Det finns inga betydande skillnader i resultat mellan gynnade och missgynnade elever, eller mellan invandrare och inrikes födda elever, när hänsyn har tagits till elevernas resultat i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Flickor uppvisar dock 25 poäng högre resultat än pojkar när hänsyn har tagits till elevernas resultat i de tre centrala PISA‑ämnena.

Elevernas inställning till samarbete

• Elever i alla länder och ekonomier är i regel positivt inställda till samarbete. I OECD‑länderna instämmer i genomsnitt över 85 % av eleverna med påståendena ”jag är en god lyssnare”, ”jag tycker om att se mina klasskompisar lyckas”, ”jag tar hänsyn till vad andra är intresserade av”, ”jag tycker om att höra olika perspektiv”, och ”jag tycker om att samarbeta med andra elever”.
• Flickor i nästan alla länder och ekonomier tenderar att värdera relationer högre än vad pojkar gör. Det innebär att flickor oftare än pojkar håller med om att de är goda lyssnare, tycker om att se sina klasskompisar lyckas, tar hänsyn till vad andra är intresserade av och tycker om att höra olika perspektiv.
• I de flesta länder och ekonomier tenderar pojkar att värdera grupparbete högre än vad flickor gör. Det innebär att pojkar oftare än flickor håller med om att de hellre arbetar i grupp än ensamma, att grupper fattar bättre beslut en individer, att grupparbete gör att de själva blir effektivare och att de tycker om att samarbeta med andra elever.
• Gynnade elever tenderar i nästan alla länder och ekonomier att värdera relationer högre än vad missgynnade elever gör. Samtidigt tenderar missgynnade elever i de flesta länder och ekonomier att värdera grupparbete högre än vad gynnade elever gör.
• Efter att hänsyn tagits till resultatet i de tre centrala PISA‑ämnena, kön och socioekonomisk bakgrund står det klart att ju högre elever värderar relationer, desto bättre presterar de i gemensam problemlösning. Ett liknande samband observeras för ju högre eleverna värderar grupparbete.

Elevaktiviteter, skolans praxis och samarbetsmetoder

• Inställningen till samarbete är i regel positivare när elever deltar i mer fysisk aktivitet eller deltar i fler idrottslektioner per vecka.
• I OECD‑länderna uppvisar elever som spelar dataspel på fritiden i genomsnitt något lägre resultat i gemensam problemlösning än elever som inte spelar dataspel, efter att hänsyn har tagits till de tre centrala PISA‑ämnena, kön, samt elevernas och skolornas socioekonomiska profil. Elever som använder internet, chattjänster eller sociala medier på fritiden uppvisar något bättre resultat än andra elever.
• Elever som utför hushållsarbete eller tar hand om andra familjemedlemmar värderar både grupparbete och relationer högre än vad andra elever gör. Det gör även elever som träffar vänner eller pratar med vänner i telefon på fritiden.

Samarbetsinriktade skolor

• I OECD‑länderna uppvisar elever som uppger att de inte känner sig hotade av andra elever 18 poäng högre resultat i gemensam problemlösning än elever som uppger att de känner sig hotade minst ett par gånger om året. Eleverna uppvisar också 11 poäng högre resultat för varje 10 procentenheters ökning av antalet klasskompisar som uppger att inte känner sig hotade av andra elever.
• Elever uppvisar bättre resultat i gemensam problemlösning när de eller deras klasskompisar uppger att lärarna behandlar eleverna rättvist, även efter det att hänsyn tagits till deras resultat i naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

PISA‑resultatens betydelse för politiken

Utbildningssystemen kan hjälpa elever att utveckla sin samarbetsförmåga. Inom idrotten finns det t.ex. många naturliga möjligheter att bädda in samarbetsövningar och utveckla elevernas sociala kompetens och inställning till samarbete. Resultaten visar också att mångfald i klassrummet är förenad med en bättre samarbetsförmåga.

Denna rapport visar också att arbetet med att främja positiva relationer i skolan kan bidra till att förbättra elevernas gemensamma problemlösningsförmåga, särskilt när dessa relationer berör eleverna direkt. Skolor kan anordna sociala aktiviteter för att främja konstruktiva relationer och en positiv inställning till skolan, utbilda lärarna i klassrumshantering, och anta ett skolövergripande perspektiv för att förhindra och bekämpa mobbning i skolan. Föräldrar kan också göra skillnad, eftersom samarbete börjar i hemmet.