OECD Multilingual Summaries

Financing Climate Futures

Rethinking Infrastructure

Summary in Swedish

Klimatfinansiering för framtiden

En ny syn på infrastruktur

Sammanfattning på svenska

Infrastrukturen är en central del i alla utvecklingsstrategier och bidrar till ekonomisk utveckling, produktivitet och välfärd. Trots det har det i årtionden investerats för lite i infrastrukturen, både i utvecklade ekonomier och utvecklingsekonomier. OECD uppskattar att det kommer att krävas 6,9 biljoner US‑dollar om året fram till 2030 för att nå klimat‑ och utvecklingsmålen. Dessutom står dagens energi‑, transport‑, bygg‑ och vatteninfrastruktur för över 60 % av de globala växthusgasutsläppen. De befintliga infrastruktursystemen kommer att behöva förändras i grunden om vi ska nå världens klimat‑ och utvecklingsmål.

Det är nu viktigare än någonsin att anpassa de finansiella flödena till utsläppssnåla, motståndskraftiga utvecklingsstrategier för att nå målen i Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Idag har vi en unik möjlighet att utveckla infrastruktursystem som ger oss bättre tjänster och samtidigt skyddar miljön. Helt avgörande för att kunna ta fram nya strategier för en utsläppssnål, motståndskraftig framtid är att tillvarata fördelarna med snabbt framväxande teknik, nya affärsmodeller och finansiella innovationer.

En viktig del i att få fram de biljoner dollar som behövs för en hållbar infrastruktur är att mobilisera offentliga och privata resurser från hela det finansiella spektrumet. Offentliga finansieringsinstitut, banker, institutionella investerare, företag och kapitalmarknader spelar alla en viktig roll, både på egen hand och som en del i ett större finansiellt ekosystem.

Regeringarna måste skapa rätt incitament för att styra investeringarna bort från utsläppsintensiva projekt och fastställa investerings‑ och klimatpolitiska ramar som möjliggör de snabba och radikala förändringar som behövs. Även om det har skett vissa framsteg går dagens politik fortfarande ut på att hantera klimatfrågan genom successiva förändringar. Befintliga politiska ramar, statliga intäkter och ekonomiska intressen fortsätter att vara fastlåsta vid fossila bränslen och utsläppsintensiva verksamheter. Det behövs mer genomgripande insatser för att driva fram systemförändringar, komma över den institutionella passiviteten och bryta sig ur de egenintressen som ofta förhindrar en utsläppssnål motståndskraftig utveckling.

En förutsättning för att kunna åstadkomma denna förändring är ett ökat internationellt samarbete, t.ex. genom Parisavtalet eller forum som G7 och G20. Det internationella samfundet har i allt större utsträckning insett behovet av en sådan förändring. Nästan alla G20‑länder har bekräftat att de vill påbörja en global energiomställning i enlighet med klimat‑ och utvecklingsmålen i den klimat‑ och energihandlingsplan för tillväxt som upprättades vid G20‑toppmötet i Hamburg 2017. Det finns också en allt större medvetenhet om att krafttagen för större klimatinsatser måste åtföljas av en rättvis och inkluderande omställning för att komma till rätta med rådande ojämlikheter och skapa lika möjligheter för alla delar av samhället. Regeringarna måste se till att omställningen gagnar alla och inte drabbar de fattiga och mest utsatta människorna oproportionerligt hårt.

I denna rapport lägger vi fram en agenda för att skapa förutsättningar för samhällen runt om i världen att vidta den typ av systemåtgärder som kommer att krävas för att ställa om till en utsläppssnål, motståndskraftig framtid. Vi lyfter fram sex reformområden och tjugo åtgärder som behöver vidtas för att anpassa de finansiella flödena till klimat‑ och utvecklingsmålen inom fysisk planering, innovation, offentlig budgetering, finansiella system, utvecklingsfinansiering och städer.

• Planera infrastrukturen utifrån målsättningen att skapa en utsläppssnål och motståndskraftig framtid. För att åstadkomma detta måste vi ompröva den fysiska planeringen på alla myndighetsnivåer för att anpassa gällande infrastrukturprojektplaner till långsiktiga klimat‑ och utvecklingsmål, undvika att låsa fast oss vid teknik som ger stora koldioxidutsläpp och se till att motståndskraft blir normen vid alla infrastrukturbeslut.
• Satsa på innovation för att påskynda omställningen. För att åstadkomma detta måste vi vidta riktade innovationspolitiska åtgärder och påskynda genomförandet av befintlig teknik och befintliga affärsmodeller och tjänster. Dessutom måste vi snabbt föra nästa generations lösningar från laboratoriet till marknaden och främja internationell teknikspridning för att se till att innovation kommer alla till del.
• Säkerställa hållbara statsfinanser för en utsläppssnål, motståndskraftig framtid. För att åstadkomma detta måste vi diversifiera de statliga inkomstkällorna för att minska fastlåsningen vid koldioxidintensiv teknik, anpassa skatte‑ och budgetincitamenten till klimatmålen och utnyttja möjligheterna med offentlig upphandling och offentliga satsningar, samtidigt som vi säkerställer en inkluderande omställning från start till mål.
• Förändra det finansiella systemet utifrån långsiktiga klimatrelaterade risker och möjligheter. För att åstadkomma detta måste vi komma till rätta med snedvridna incitament, kapacitetsbrister, dolda klimatrisker och olämplig prissättning av dessa, som förhindrar finansiering av utsläppssnål, motståndskraftig infrastruktur.
• Se över utvecklingsfinansieringen för klimatet för att se till att de institut som tillhandahåller utvecklingsfinansiering har de resurser, mandat och incitament som de behöver för att kunna genomföra reformerande klimatinsatser, locka nya investerare och finansieringskällor genom att strategiskt använda subventionerad finansiering. Vi måste också hjälpa länderna till framsteg med sina klimatagendor och skapa gynnsamma förutsättningar och ”klimatmarknader”.
• Ge lokala myndigheter bättre förutsättningar att bygga utsläppssnåla och motståndskraftiga städer. För att åstadkomma detta måste vi öka deras kapacitet att effektivare planera och finansiera rätt infrastruktur, anpassa nationella och lokala skatteregler efter investeringsbehoven och bygga upp städernas kapacitet när det gäller klimat och projektfinansiering.

Att genomföra denna förändring kommer inte att vara lätt. Samtidigt som det finns en positiv drivkraft måste regeringarna fortsätta att driva fram systemförändringar för att se till att de finansiella flödena är väl anpassade till den infrastruktur som behövs för en utsläppssnål, motståndskraftig framtid. En ambitiösare reformagenda kommer att hjälpa regeringarna att skapa en hållbar, välavvägd och inkluderande tillväxt och öka välfärden inom och mellan samhällen.