OECD Multilingual Summaries

Digital Government Review of Sweden

Towards a Data-driven Public Sector

Summary in Swedish

Granskning av Sveriges digitala förvaltning

Med sikte på en datadriven offentlig sektor

Sammanfattning på svenska

Sverige har kommit långt i sitt arbete med att digitalisera den offentliga sektorn, tack vare tidigare digitaliseringsinsatser och en kultur av öppenhet och konsensus. Regeringen behöver dock inse att det som tidigare har fungerat kanske inte nödvändigtvis gör det i dagens kontext. Regeringens insatser för att styra, förvalta, dela, öppna upp och använda data bör syfta till att åstadkomma bredare resultat och drivas av ett förvaltningsövergripande perspektiv.

Regeringen bör skapa ramar som underlättar hela den digitala omvandlingen och bör undvika det fragmenterade och illa samordnade förhållningssätt som varit rådande under det senaste årtiondet. Sverige behöver ett starkt institutionellt ledarskap för sin agenda för digital förvaltning, med politiskt stöd från regeringen, samt mekanismer för att främja samarbete mellan departement, myndigheter och alla berörda organ inom den offentliga sektorn. Arbetet med att tillgängliggöra data som en plattform för att främja samarbete och offentlig och medborgarcentrerad innovation kräver en tydlighet i ledarskap och dataförvaltning inom den offentliga sektorn.

Enbart politisk vilja och politiska uttalanden leder inte till resultat. Grunden för en digital och datadriven förvaltning behöver stärkas för att främja ett resultatorienterat genomförande. Arbetet med att effektivisera datahantering, dataprocesser och datainfrastruktur och med att utforma ledningssystem för hanteringen av data kommer att spela en avgörande roll för Sveriges möjligheter att utöka användningen av artificiell intelligens (AI) och öppna data i syfte att utveckla en datadriven offentlig sektor.

Om den svenska regeringen avser att använda sig av data som en plattform för att bättre kunna tillhandahålla offentliga tjänster, stärka medborgarengagemanget och öka samarbetet mellan praktikgemenskaper måste den prioritera kulturförändringar. En sådan kulturförändring kan till exempel innebära att det skapas trygga utrymmen för att främja digital experimentering och innovation inom den offentliga sektorn, och att regeringen är öppen för landets sjudande digitala innovationsekosystem och för dess talang och kunskap.

Politiska rekommendationer

Styrning

• Definiera ett tydligt och strategiskt institutionellt ledarskap för agendan för digital förvaltning, med politiskt stöd av regeringen. Detta bör passa in i befintliga vertikala och horisontella strukturer för politiskt genomförande för att undvika motstridiga skyldigheter och en svag ansvarsskyldighet.
• Använd de regleringsbrev eller direkta uppdrag som regeringen ger till organisationer i den offentliga sektorn för att fastställa tydliga politiska riktlinjer och möjliggöra ett konsekvent genomförande av agendan för digital förvaltning. Andra alternativ att titta närmare på kan vara att låta Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) använda villkorade finansieringsmodeller och finansiella påtryckningsmedel.
• Ge DIGG och expertgruppen för digitala investeringar (infrastrukturdepartementet) mer verkställande befogenheter. Det kan till exempel handla om att ge DIGG större regleringsbefogenheter utöver elektroniska faktureringssystem, minska budgettröskeln för projektrevisioner och ge myndigheten befogenheter att pausa eller lägga ned pågående it‑projekt som inte ger önskad effekt.
• Se på och främja DIGG som en drivkraft för förändring. Myndigheten bör undvika att fastna i byråkratiska strategier och ge digitala innovatörer utrymme att leda arbetet. En gynnsam kultur och flexibla modeller för upphandling av talang bör inrättas för att förbättra förutsättningarna att locka talanger.
• Låt alla berörda aktörer inom och utanför den offentliga sektorn utvärdera resultatet av agendan Digitalt först 2015–2018. Använd sedan slutsatserna som kunskapskälla och underlag för nästa agenda för digital förvaltning. Att utveckla agendan för digital förvaltning på ett öppet och inkluderande sätt skulle göra det lättare att fastställa förvaltningsövergripande prioriteringar, bygga upp erkännande och ansvar i hela den offentliga sektorn och vara tydlig med förväntningar och roller.

Samordning och samarbete

• Utnyttja värdet av befintliga informella interinstitutionella organ för att möjliggöra samordning och samarbete, och använd dem som en drivkraft för att höja den svenska regeringens ambitioner för digitaliseringen av den offentliga sektorn.
• Använd DIGG som en mekanism för att låta förvaltningen fungera som en plattform för samarbete, digital experimentering och innovation inom offentlig sektor. Att låta allmänheten crowdsourca information inom offentlig sektor och att främja experimentering kan föra arbetet framåt i riktning mot att nå målen med agendan för digital förvaltning till förmån för medborgare och yrkesgrupper inom och utanför den offentliga sektorn.
• Tillvarata värdet av Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova, som allierad i arbetet med att främja innovation inom offentlig sektor. Vinnova kan hjälpa till att bygga broar mellan den offentliga sektorn och externa yrkesutövare och tillhandahålla såddkapital till innovationsprojekt inom den offentliga sektorn.

En datadriven offentlig sektor

Följande behöver göras för att förbättra datastyrningen inom offentlig sektor:

• Utveckla en datapolitik för den offentliga sektorn. Med en förvaltningsövergripande datapolitik skulle det bli lättare att knyta samman alla datainsatser och delar av datavärdekedjan i ett samlat politiskt instrument. Utvecklingen av en datapolitik bör på sikt kombineras med, och stödja, utvecklingen av en AI‑strategi för den offentliga sektorn. Med en tydlig och gedigen datapolitik kan det bli lättare att identifiera gemensamma utmaningar för organisationer i den offentliga sektorn i syfte att fastställa förvaltningsövergripande politiska prioriteringar. Det kan också bli lättare att åstadkomma större integration, kompatibilitet, mognad och ansvar på dataområdet inom hela den offentliga förvaltningen.
• Överväg att stärka DIGG:s mandat för att betona dess ledande och samordnande roll för den offentliga sektorns datapolitik. Den svenska regeringen kan överväga att inrätta en särskild chefstjänst med ansvar för att utveckla den allmänna datapolitiken för den offentliga sektorn.
• Utveckla en modell för institutionellt ledarskap som främjar genomförandet av målen med datapolitik och AI i hela den offentliga sektorn. Ett sådant initiativ bör omfatta både tekniska och strategiska åtgärder för att främja målen med datapolitik och AI, till exempel genom att inrätta ett nätverk av dataförvaltare.
• Överväg att inrätta en styrkommitté eller arbetsgrupp som kan stödja dataförvaltarna i arbetet med att utöka användningen av AI i den offentliga sektorn.
• Definiera vilka digitala och datarelaterade färdigheter som behövs och utveckla tillhörande arbetsprofiler och karriärvägar som kan ligga till grund för en behovsbedömning och göra det lättare att identifiera brister samt besluta om färdigheter och talanger för att locka och omskola personal.
• Skapa en bank och en pool av i förväg godkända externa talanger för att bygga upp ett mer dynamiskt och flexibelt upphandlingsförfarande.

Öppna förvaltningsdata

• Använd öronmärkta medel för öppna data som ett incitament för att stödja relevanta initiativ och som ett instrument för att åstadkomma snabba resultat, samtidigt som kapaciteten inom den offentliga sektorn i stort byggs upp för att säkerställa insatsernas hållbarhet.
• Utveckla en strategi för öppna data med tydligt angivna mål, åtgärder och aktörer, samt en tidsplan för genomförandet. Strategin för öppna data bör inte ses som ett isolerat dokument utan bör kopplas till bredare data‑ och AI‑insatser inom den offentliga sektorn. Den bör dessutom ses som en del av en övergripande datapolitik för den offentliga sektorn.
• Utveckla en nationell datainfrastruktur (inklusive för öppna data) för att vidareutveckla den datadrivna innovationen i landet och förbättra samarbetet med specifika användargrupper (t.ex. finansiella och hälsotekniska ekosystem).
• Låt den centrala portalen för öppna data oppnadata.se fungera som en plattform för flerpartssamarbete och crowdsourcing av data.
• Stötta insatserna för att etablera HackforSweden som en plattform för interaktion och samarbete med det digitala ekosystemet i Sverige.